Kvack Kvack..

Hejhopp!
Nu har jag varit utan wifi ett litet tag men här kommer en uppdatering!
Till finalen i Todtnau torkade banan upp igen och hann till och med bli dammig. Mitt raceåk kändes bra tills jag lyckades hamna lite för långt över styret och körde ur bandningen på banan.
Jag klarade mig från att krascha men jag förlorade en hel del sekunder som gjorde att jag hamnade ganska långt bak i resultatlistan.. Det blev en 75:e plats på tiden 4:06.

När vi åkte vidare mot Världscupen i Lenzerheide släppte vi av Hampus i Zürich så han fick ta flyget hem för att röntga axeln igen. På torsdagen var det trackwalk och träning på banan och den var riktigt rolig, en av de roligaste banorna jag kört på.
Banan var riktigt brant med många doserade kurvor, stora hopp och tekniska skogspartier. Tyvärr hade jag otur på första åket, landade lite för kort på ett av hoppen o hade av min vevarm. Pedalen flög nerför backen och jag landade så hårt på sadeln att den vek sig och kedjestyraren gick av.
Jag hade tur att tilverkarna till vevpartiet var på plats så jag fick ett helt nytt utan kostnad. Jag hann ändå få ihop 3 åk totalt på banan senare under dagen.

Sadeln som numera ser ut som en anknäbb..!
Sadeln som numera ser ut som en anknäbb..!

Fredagen bestod utav träning och kval. På världscuper så kvalar de 80 bästa i elitklassen in till finalen, det var ca 180 med och tävlade. Mitt kvalåk kändes helt okej tills, jag lyckades köra in i ett träd och tappade en hel del fart. Jag var inte riktigt nöjd med mitt åk, jag kom in på en 145:e plats.

Visserligen gjorde jag en tabbe som kostade mig en del sekunder men jag har fortfarande en bit kvar för att lyckas kvala in till ett finalåk. Vi stannade kvar på lördagen för att se när eliten körde finalen och åkte sedan vidare mot Morgins för att cykla lite i deras bikepark.

Jag kände mig lite låg efter  att ha inte presterat enligt mina förväntningar, något som snabbt glömdes bort när ja kom till Morgins. Där fick jag mig en riktig påminnelse till varför jag cyklar downhill.
Jag minns inte sist jag hade så roligt på cykeln, jag satt nästan och skakade i liften på vägen upp. Varannat åk jag körde så låg jag på gränsen till att krascha, jag hade svinroligt med andra ord.
Vi tillbringade tre dagar inom samma område, vi körde bland annat den gamla VM banan i Champery, Les Crosets och avslutade med en dag i Morzine. Jag börjar känna mig säkrare på cykeln nu och jag har roligt i princip varje åk nedför bergen.

Igår bestämde vi oss för att åka vidare mot Europacuptävlingen i Les Deux Alpes, vilken blir min sista tävling på denna resa. Vi hade ca 30 mil biltur framför oss men efter bara 10 mil högg det till i motorn och motorlampan börja lysa..
Helt plötsligt gick bilen bara i 60 knyck och vi fick svänga in till närmsta rastplats för att ringa en bärgare.
Nu sitter vi på ett hotell med förhoppningar om att det är ett litet problem med bussen och att vi kan åka vidare till tävlingen ikväll så vi hinner med att köra träning och kval imorgon.
Om bilen inte blir klar idag får vi antingen försöka skaffa en hyrbil alternativt stå över tävlingen i Les Deux Alpes..

Bärgningen
Bärgningen

Nu håller jag tummarna för att få köra en sista tävling på den här europaresan och kunna åka hem med en lyckad tävling i bagaget.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s